fredag 21 oktober 2011

Just Kids av Patti Smith


När jag läste « Just kids» skulle jag verkligen önska att jag lävde på 60 – 70 talet. Omgiven av konst, fantastiska musiker och allas kämpade för att komma fram i världen. Man levde från dag till dag, även om man inte hade mycket, bara för att göra det man älskade. Så beskriver Patti Smith det i boken. Men det var inte alltid lika lett och Patti och hennes dåvarande pojkvän och bästa vän Robert Mapplethorpe gick genom tuffa tider tillsammans för att komma sig vidare. Men de hade alltid varandra.


Jag har hört om Patti Smith och jag har hört några av hennes sånger med jag har aldrig läst något av henne. Och vilken författare hon är. Hon skriver på ett sätt som får en att leva sig in i boken så att man nästan kan tro att man lever på 70 talet. Det är en kärleksfull bok, en bok med massor av humor, en bok med många bra « kan jag göra det så kan du också göra det» moment och det är en sorglig bok. Åh vad jag kan rekommendera den! 

/Cathrine

6 kommentarer:

  1. Jag skulle också vilja testa att leva då, och egentligen under alla årtionden på 1900-talet, och ja.. innan också för den delen. När kommer den där tidsmaskinen egentligen? :)

    SvaraRadera
  2. Camilla: haha, ja det kan man fråga sig! Hoppas den kommer snart, för da följer jag med till båda 17, 18 och 1900 talet!! :)

    SvaraRadera
  3. Just kids är en av de mest underbara böcker jag läst. Jag läste den en solig helg förra våren på landet. Jag satte mig ute och reste mig inte förrän boken var utläst och jag kände mig uppfylld och glad efteråt. Då kan man väl säga att det är en bra bok.:)

    SvaraRadera
  4. Nattens bibliotek: Jag kan inte säga annat än att jag håller med dig! :) Den gav mig mycket :)

    SvaraRadera
  5. Å, denne er flott! Det jeg likte aller best, var hvordan både hun og Maplethorpe hadde så stor tro på seg selv og sitt talent, - de visste at det kom til å bli noe stort av dem.

    SvaraRadera
  6. Sarah: Å ja,man blir virkelig inspirert av selvtilitten til både Patti og Robert! De elsket jo kunsten så mye at det ikke fantes noe alternativ, de skulle bli store og bety noe for verden. Flott er ordet :)

    SvaraRadera