måndag 9 december 2013

Barnmorskan i East End av Jennifer Worth


Den första boken "Barnmorskan i East End" berättar om London på 1950 talet. Den handlar om den nyexaminerade barnmorskan Jennifer Worth som flyttar till London och till ett nunnehus ” Nonnatus”. På den tiden var det många nunnor som var barnmorskor och de var högt respekterade av befolkningen. Nonnatus house låg i Docklands i Londons East End, som var ett område med mycket fattigdom. Kvinnorna fick sina barn i sina hem och de var båda skitiga, trånga och slitna. Jennifer kom från en medelklassfamilj och blev chockad av livet i Dockland. Hon klarade sig bättre och bättre med tiden men det var inte sällan hon kvävdes eller kände obehag under sina undersökningar. Hon blev chockad av hur många barn alla kvinnor fick ( prevention fanns nästan inte på den tiden) , hur skitigt allt var och över livet bland tyfus och skabb fungerade. Det var inte många som hade rinnande vatten eller toalett och kvinnorna i området arbetade hårt för att föda upp sina barn och ta hand om sina män och hem. I boken möter vi flera familjer genom Jennifer och vi följer henne genom Londons gater, där hon blev gripen av alla unga kvinnors öde.

I bok nummer två blir vi känt med flera öden i East End. Barn som är föräldralösa, familjer som hamnade på fattighem, sårade soldater från kriget, människor som har en inre styrka och har kämpat sig fram i livet.

I böckerna möter man många fina berättelser med lyckligt slut men man möter även många hemska öden. Man lever sig in i böckerna och i familjerna och man känner att man är i London på 1950-talet. De är även fyllda med roliga berättelser och anekdoter, särskilt från Nonnatus house, där Jennifer bodde med många underbara äldre karaktäristiska nunnor. Man lär sig mycket om fattiga London under 1950-talet och hur man levde på den tiden. Jag kan verkligen rekommendera båda böckerna och jag undrar nu även om jag ska börja se serien, som jag vet gick på SVT1 för ett tag sedan. Man kan ju hoppas den är lika bra :) 


/Cathrine

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar